New catalogue for Richard Johansson’s ”The Birds”

Nicolas Hansson, September 8, 2022

(Scroll down for Swedish)

 

A catalogue with all works and a text by Nicolas Hansson is published in connection with the new exhibition.

 

-- 

 

James Bond is actually the name of an American ornithologist who looked cool according to Ian Fleming had a suitable name for a secret agent. Aristotle was convinced that birds could shift shapes, and according to ancient Sicilian folklore, if you heard a Eurasian Eagle-owl you would die within three days. In the Angry Birds game, you play a flock of vicious birds with different characteristics that fight evil green pigs. The game was long one of the world’s fastest-growing brands. Birds have fascinated and influenced mankind in various ways throughout the ages.

I am the first to admit that my knowledge of ornithology is very limited. Yes, I can tell a crow and a raven apart and see the difference between a couple of woodpeckers, but I would be hopeless in a bird quiz. That’s not why I’m the one writing this text. No, the reason is that my most vivid experience of birds was the encounter with the artist Richard Johansson’s birds.

The Johansson universe rests on a solid base of Swedish folk art and hillbilly culture, coupled with political and popular culture references from every conceivable corner of the world. But he is undeniably just a little nature nerd at heart. A significant work of art in his prolific output is Tent from 1997. A real tent from the 1960s, life-sized, with naturalistically-painted Swedish bird species. The tent was sewn by the artist’s mother when she was young and worked at a tent factory in Vrigstad, Småland. It was used by Richard and his mates in the 1970s. Today, it belongs to Västerås Konstmuseum.

Richard’s passion for birds filled a large part of his early life. In school, his teacher Åke took the class on nature excursions and held inspiring lessons on topics ranging from litter to bird species.  This is especially fun to bear in mind when we look at Golden Oriole (2022), where the bird is resting its feet on an old-style Carlsberg beer can. In school, Richard found it hard to sit still. Drawing during lessons was okay, as long as he kept quiet. That’s how he started drawing. I imagine his interest was largely a way of avoiding schoolwork and focusing on something else.

 

He is far from being the first artist to devote himself to portraying birds. True-to-life depictions of birds have been painted and sculpted throughout history. And no wonder. Think of nature’s basic shapes, with the orb, the cone and the cylinder. All these are found in the bird’s singular physiognomy. And yet, I believe there are other more significant reasons for this old tradition. Birds represent freedom and a longing for distant places. We project human feelings on these unfettered creatures. Birds trigger our imagination. Who doesn’t want to fly like Icarus and get an overview of the world? If we consider it, how could we not be fascinated by birds? The greatness of birds gives rise to dreams, not just the sensation of something bigger than ourselves, but also that anything is possible.

 

Richard Johansson’s bird sculptures are themselves. They do not adhere to any tradition in the naturalist fold, as do the illustrations by the Finnish von Wright brothers or Liljefors’s impressionist nature scenes. He has his very own approach, with passion, obsession and a large pinch of stubbornness. Of course, they seem fairly true to nature and realistic at first glance, but not entirely. The moment we allow our eyes to linger and our appreciation of the craftsmanship makes us week in the knees, we begin to notice flaws and details that are warped. The majestic Eurasian eagle-owl has been endowed with overly-vicious orange eyes and a pompous belly. The crake’s legs are physically impossible but delightful. And so on. Fantasy and reality go hand in hand and the work of art grows so much mightier than the craftsmanship. This form of naïve fake ornithology is food for thought about the wonder of nature and life. It is all about an exalted existentialism. Also, this generates a wry humour that is both endearing and magnificent. This is best exemplified in the work Caspian Tern (2022), where the bird stands sturdily and casually on a brick-shaped book titled How to Escape Reality, the Complete Guide by Richard Johansson.

–Nicolas Hansson

  

Nicolas Hansson is the curator of Smålands konstarkiv i Vandalorum

Translation to English by Gabriella Berggren

 

--

 

I samband med utställningen ger vi ut en katalog med samtliga verk och en text av Nicolas Hansson.

 

--

 

James Bond är egentligen namnet på en amerikansk ornitolog som Ian Fleming tyckte såg cool ut och hade ett passande namn för en agent. Aristoteles var övertygad om att fåglar kunde byta skepnad och inom gammal Siciliansk var man övertygad att den som hörde berguvens läte skulle dö inom tre dygn. I spelet Angry Birds spelar man en flock ilskna fåglar med olika karaktärer som försöker bekämpa onda gröna grisar. Spelet var länge ett av världens snabbast växande varumärken. Fåglar har på olika sätt enkelt fascinerat och påverkat människan i alla tider. 

 

Jag erkänner genast att mina kunskaper i ornitologi är väldigt begränsade. Visst ser jag skillnad på kråka och korp och jag kan ett par olika hackspettar, men jag skulle förlora stort i ett fågelquiz. Det är inte därför jag skriver den här texten. Skälet är att min starkaste fågelupplevelse har uppstått i mötet med konstnären Richard Johanssons fåglar.

 

Det johanssonska världsaltet vilar på en helgjuten grund av svensk folkkonst och  hillbillykultur tillsammans med politiska och populärkulturella referenser från alla möjliga håll i världen. Ändå går det inte att komma ifrån att det finns en liten naturnörd innerst inne. Ett signifikant konstverk i hans omfattande produktion är Tältet, 1996. Ett riktigt tält från 60-talet i full storlek med naturalistiskt bemålade svenska fågelarter. Tältet är sytt av konstnärens mamma när hon som ung jobbade på tältfabrik i småländska Vrigstad. Det användes också av Richard och hans kompisar under 70-talet. Idag Ingår det i Västerås konstmuseums samling. 

 

Passionen för fåglar tog tidigt en stor plats i Richards värld. Klassläraren Åke tog med sig gänget ut i naturen och höll inspirerande lektioner där det lika gärna kunde handla om nedskräpning som fågelarter.  Extra kul att ha i åtanke när man tittar på konstverket Sommargylling, 2022, där fågeln vilar fötterna på en burk Carlsberg av gammalt snitt. Under skolåren hade Richard hade svårt att sitta still. Att rita på lektionerna var ok om man bara höll tyst. Där började tecknandet. Jag tänker att intresset handlade till stor del om att slippa skolan och gå in i någonting annat. 

Han är långt ifrån den första konstnären som ägnar sig åt att gestalta fåglar. Naturtrogna avbildningar av fåglar har målats och skulpterats genom tiderna. Det är inte så konstigt. Tänk på naturens grundformer med klotet, konen och cylindern. Alla dessa kan hittas i fågelkroppens säregna fysionomi. Ändå tänker jag att det är andra mer betydelsebärande orsaker som ligger bakom den långa traditionen. I fågeln lägger vi in frihetskänsla och längtan efter avlägsna platser. Vi projicerar mänskliga känslor på dessa fria varelser. Fåglar sätter igång den mänskliga fantasin. Vem vill inte likt Ikaros kunna flyga och få grepp om världen? Hur kan man inte fascineras av fåglar om man tänker efter? Fåglarnas storhet ger upphov till drömmar, inte bara upplevelsen om något större än en själv, utan också att allt är möjligt. 

 

Richard Johanssons fågelskulpturer är sig själva. De tillhör ingen tradition i den naturalistiska fåran som de finska bröderna von Wrights illustrationer eller Liljefors impressionistiska naturmåleri. Han har ett helt eget tilltal med passion, besatthet och ett stort mått av envishet. Visst är det så att vid första anblicken upplevs de naturtrogna och realistiska, men bara nästan. För i samma ögonblick som betraktaren dröjer sig kvar med blicken och den knäsvaga känslan över hantverket tar över, så finner man avvikelser och detaljer som skevar. Den majestätiske berguven har fått lite överdrivet ilskna orangefärgade ögon och en pompös buk. Sumphönans ben är fysionomiskt omöjliga men förtjusande. Så håller det på. Fantasi och verklighet går hand i hand och konstverket blir så mycket större än hantverket. Den här typen av naivistisk bluffornitologi ger tankegods om naturens och livets storhet. Det handlar om en högtflygande existentialism. Dessutom uppstår en skruvad humor som är både näpen och magnifik. Bäst manifesteras det genom verket Skräntärna, 2022 där fågeln står självklart och otvunget på den tegelstensformade boken med titeln How to Escape Reality, the Complete Guide av Richard Johansson. 

 

– Nicolas Hansson 


Nicolas Hansson är intendent på Smålands konstarkiv i Vandalorum